"Klockan är efter midnatt och änderna är mätta"
00.23 släcker jag och larmar bensinstationen efter en kväll på mitt extrajobb. Lagom till stängning brukar jag få städmani och är inte nöjd förens de sista svarta fotavtrycken på golvet är borta och de rostfria bänkarna glänser. De överblivna bullarna från dagen har jag sparat i en vit plastpåse till mina vänner vid sjön. Det finns inte mycket jag ogillar med mitt jobb. Men är det något som inte passar mig så är det att slänga mat. Det är minst sagt en utmaning att hålla god kvalité och service och samtidigt ta hänsyn till matsvinn.
Väl nere vid ån var det tomt. Vad gör änderna så här dags? Inte kan det vara för sent för en kvällsfika tänker jag. Jag börjar att bryta isär en av de tolv bullarna jag sparat. Kastar en bit ner i vattnet. Det dröjer inte länge förens jag hör ett välkänt fågelläte. Ett tiotal änder nappade på mitt erbjudande, men resten av gänget verkade sova djupt. Ett kalas med Toscabullar, wienerbröd och kanelbullar hör sannerligen inte till vanligheten en natt i Februari.
För mig var det ett avslappnande avslut på kvällen. Men jag önskar så att jag kunde må mätta alla munnar i världen. Tänk att det kan vara så svårt att bota svält. När jag tänker på alla de många tusen människor som svälter i hjäl i världen får det mig att känna dåligt samvete för att jag sörjer över problem som inte har med mina basbehov att göra. Tänk att vi i västvärlden lyckas skapa sekundära problem att må dåligt över. Vad är bensinstopp, ett glömt bankomatkort, missfärgat hår eller förslust i bingolotto för typ av problem? Jo lyxproblem. Det är när man blir van vid ett "lyxliv" som man slutar att upppskatta mat på bordet, tak över huvudet och friskt vatten i kranen. Jag funderar på om det kan vara så att mycket vill ha mera. Jag är en av dom alla barn som är uppvuxen med att vid matbordet få höra -"Tänk på barnen i Afrika" Jag var också en av alla dom barnen som undrade vad det skulle göra för skillnad för barnen i Afrika om jag, Agnes här i Sverige inte äter upp min sista köttbulle på tallriken. Förmodligen ingen skillnad alls, men det är resonemanget kring frågan som är det viktiga.
Tankarna slår mig ibland vad som egentligen är meningen med livet. Det var någon som sa en gång att meningen med livet måste vara att hjälpa andra.
För när man sätter saker i perspektiv, så är det nog mitt liv inte så illa som jag ibland tror.
Eller för att prata klarspråk -"Håll käften och ät"
Agnes Brandels
